Sorg…

Mitt 2013 slutade inte så som jag hade velat.

Jag fick säga hejdå till den som stått mig närmast mer än halva mitt liv.

Den som alltid funnits vid min sida, aldrig har jag släppt taget om henne. Hon har följt med min på alla mina äventyr runt om i landet. Vi har tävlat tillsammans, vi har flytt tillsammans, vi gjorde allt tillsammans.

Alla galna upptåg var hon med på, hon lärde mig hur det var att ha hund och ansvar. Hon fick mig att gråta av ilska samtidigt som hon tröstade mig som ingen annan kunde. Jag saknar hennes kloka blick, den som fick en att tro att hon förstod allt man sa. Men det var exakt det jag behövde, den lilla varelsen.

Jag var 11 år när hon kom in i mitt liv. Den dagen minns jag, hon va så otroligt liten. Under den söta blicken gömde sig den bestämda hund hon visade sig att växa upp till, den enorma personligheten som fick den största hunden att backa.

Vi växte upp tillsammans, jag vart tonåring och kämpade med panikångest utan att jag visade det för någon annan än henne. Det var bara hon som alltid visste hur svårt jag hade det många gånger. Det var hon som stod vid min sida när jag hoppat av bussen i panik. Det var tack vare henne jag hittade till agilityn och dess glädje. Det är hos henne jag gråtit då jag aldrig vågade lita på någon människa. Det var till henne jag gick när jag skolkade.

Än idag finns det så mkt saker som bara hon vet. Jag kommer alltid sakna henne och jag kommer vara evigt tacksam för allt den lilla envisa hunden gett mig. Vi fick nästan 15 år tillsammans. 15 år av lycka, sorg, rädsla, ilska och kärlek!

En sak som jag aldrig glömmer var när jag reste tillbaka till Mallorca efter att flyttat därifrån och besöker platsen där jag oftast var på helgerna och lov. En kille som jag känner igen kommer fram och frågar om inte jag var den lilla flickan med den lilla hunden. Jo, det var ju jag. Den lilla flickan med den lilla hunden, det var jag och Tingeling. Vi var alltid tillsammans och det är så svårt att veta att jag aldrig kommer bli den igen. Jag kan vara flickan men aldrig igen med den lilla hunden.

1999-04-28 föddes den unika lilla Tingeling

2013-12-25 somnade hon i min famn

IMAG0071 296197_10150317122400168_605065167_8383787_1860120491_n tt 229074_10150183695775168_2417276_n DSC_0088 DSC_0079

Saknad!